Jag vaknade imorse av en dröm...jag var på en fantastiskt stor mässa där det bara såldes saker som jag gillar, så som godis och sånt där trevligt återskapande. Med andra ord retro-prylar!
Jag kom in i en stor hall där det fanns tonvis med godis och framförallt mitt favoritgodis Polly. Jag kommer främst ihåg den sort jag gillade allra bäst (i drömmen alltså) och det var Polly med maräng. Men hallå hallå, varför görs det inte, kan det bli dåligt liksom?
När jag senare slagit upp ögonen och sett till att vätskan som samlats i min blåsa under natten försvunnit upptäckte jag, absolut inte till min förvåning, att det stod en Polly-påse på köksbänken. Frukost? Ja varför inte. Varför inte mellanmål och lunch också. Svårövertalad? Nej.
När jag ändå är inne på förtäring så kom jag på en alldeles ypperlig idé då jag stod vid bänken och skar chili till middagen. Osten stod framme så varför inte hyvla en skiva och mula tillsammans med det röda. Ett sms till min sambo löd "Varför har ingen kommit på att göra chiliost? Alltså chiliprästost typ!" Varpå jag får tillbaka ett sms där han meddelar mig att han köpt kryddost med chili till jobbet idag. Blow my mind. Allvarligt jag måste komma ut ur lägenheten mer ofta. Om bara så lite som att komma iväg till affären. Jag blir sjuk av alla braiga idéer som min hjärna vill spotta ut, men jag tycks inte kunna ta patent på ett skit av det. Jag är jämt för sen.
Doris har knappt märkts av idag. Han åt en gång till frukost och nästa gång 17.30. Tiden emellan har han tittat på mig, tittat lite igen, följt mig med blicken och sen sett mig. Vacker, tänker han säkert. Det där är min drömtjej. Hon luktar gott och kramar mig så jag blir alldeles varm i kroppen. Navelsträngen är klippt, ja, men han är ändå sjukt söt och jag kan inte slita mig ifrån honom. Tjock-Doris!
Nu studsade Arvid innanför dörren och vill ha kvällsfika.
//Patrick Polly