Ja, min livs första faktiskt gjorde jag för någon vecka sedan. Det är väl i princip det enda viktiga som har hänt på senaste, så jag får be att tacka för mig.
På återseende!
Skämt åsido.Livet har vidgats i sin enkelhet. Små små detaljer har gjort att mycket har förändrats. Kanske inte drastiskt eller helt oväntat, men känslomässigt.
Nummer ett att ske var att min modersinstinkt sa mig att något var fel på Torstens huvud. På BVC sa det att det förmodligen inte var något alls, remissen till Barnmottagningen sa oss något helt annat. Doktorn som vi fick träffa sa att han inte kunde ta gift på att hans suturer (skallens alla sömmar som ska vara öppna för att hjärnan ska kunna få plats att växa) fortfarande var öppna. Fontanellen kände han inte heller, precis som jag.
En röntgen visade att de sömmar som troddes vara överlappande i Torstens fall var något öppna, men fontanellen var precis som jag trott igenväxt. Som tur är har det under den här tiden vi väntat på besked inte påverkat T´s skalle vilket gjorde att en operation kunde undgås. Tiden fram till alla svar har varit olidliga, men stenen som släpptes på mitt huvud efteråt var liten. Skönt!
Nummer två att stå på är att mitt berg-och dalbanemående äntligen har fått en diagnos.och min kropp ställer sig sakta men säkert in på (med hundra procent säkerhet) sin tvåhundrafyrtiosjuttonde sorts medicin. Kroppen är tung, men nästan flytande. Huvudet är bortdomnad. Ibland känner jag så att det faktiskt sitter kvar...
Nummer tre på listan av " Ett händelserikt liv" är att vi har köpt hus. Vi letade i Granlo, Bergsåker, Kvarsätt och Kovland, just för att barnen skulle ha lätt för att gå kvar på samma skola och dagis. Det skulle varit lätt för oss också. Nu blev det Alnö och det kanske inte är det område som ligger närmst Granlo, där barnen har sina "jobb", men huset är fantastiskt och vi har ställt in oss på att hämta och skjutsa. Det kommer att bli bra!
I övrigt står tiden rätt så stilla och det är nästan så att man vill skapa kaos för att det är så lugnt.
Jo förresten, Arvid fick en bokhylla över sig på skolan och spräckte skallen. Behövde bara limmas lite...
//Kålhuvudet
