Det verkar aldrig vilja bli som man har tänkt sig. Jag tänkte när jag la huvudet på kudden igår att jag tar på mig mina kläder i ottan som gör att jag ser sådär underhållande sportig ut. Doris som äter någon gång vid 04.00-tiden på natten kommer att vara lagom hungrig 08.30 och Hemulen ska infinna sig på dagis klockan 09.00.
Efter "Hej då Guldlock" tar jag med Doris på en hurtig powerwalk, alltså en sån som gör att man vaknar till efter dygnets mörka timmars barnomsorg. Visst visst, skrattar det minsta barnet mig rakt i ansiktet och ersättningen han får rinner nedför hans mungipor.
Det ger mig då ett dilemma utan dess like. Antingen traskar jag glatt iväg och hoppas att hans hungerkänslor förblir bortblåsta, alternativt att han halvvägs till Bergsåker skriker halsen ur led och jag tvingar mig själv att vara skogsmulle med nappflaskan i högsta hugg. Det andra alternativet i hur jag löser situationen baseras på min intuition som säger mig att han förmodligen har ätit så han är mätt dryga timmen innan dagishämtning och den där efterlängtade promenaden kan avnjutas då istället. Nej tack nej tack, inte nu, för det är så sablans svårt att bestämma när någon annan ska vara hungrig.
Minigrisen ville absolut inte äta något innan lämning som redan nämnt, vilket gjorde att jag bar honom fram och tillbaka till dagis, då jag inte orkade släpa fram vagnen. Samtidigt som jag önskar att han vill tryna i ett par timmar eller dygn när vi återkommer hem.
Det sägs ju att önskningar inte kostar någonting, men om det hade gjort det och jag visste om att de skulle slå in hade jag gladeligen betalat ett par Selmor för en stunds återhämtning. Kommer inte på fråga!
Underhållning av barn är det jag kan allra bäst och dagens utflykt får flyttas fram till ett annat datum. Någon gång nästa år hoppas jag kunna spatsera på Granlos gator.
Dagens nyhet får väl vara den om det fantastiska TV-programmet som inom en snar framtid kommer att börja sändas på TV4.
Vem vill bli bipolär?
Hur spännande låter inte det?
Direktsänt från vårt vardagsrum kommer detta att visas och jag kommer att sitta på den gamla trähästen vi köpte för en hundring på loppis i somras och svara på frågor som:
- Hur klarar en orm av ett hästbett?
- Varför ligger grodorna bland sina äggyngel?
- Om du vore en groda, skulle du då låta dina äggyngel åka på din rygg till närmsta vattenkälla 10 mil bort?
- Är du nöjd med din frisyr?
- Har dem börjat sälja hamstrar på Lidl, nu när det är "Hamstertider"?
Tröttheten gör sig ständigt påmind och jag hatar att behöva vara som ett barn och nästintill gråta när jag säger till mig själv att göra kväll. Jag vill också vara vaken och göra roliga saker!
Först en chokladkaka för att kompensera den promenad jag inte fick idag.
Hoppla häzken/Barnälskaren